Ingen som ser – bildkonst i prosa av Per Hallström

 

Hämta Ingen som ser – bildkonst i prosa av Per Hallström i fulltext som pdf-fil eller doc-fil!

 

 

*          *          * 

 

 

Det var tidig höst 2009. Jag var strängt sysselsatt med att röka in en äkta sjöskumspipa, när jag plötsligt bestämde mig för att (med mina nyfikna grabbanävar) gräva fram författaren Per Hallströms minne.

Runt sekelskiftet 1900 stod Hallström i sitt zenit, och han erövrade snart en framskjuten plats i svenskt kulturliv, bl.a. som ledamot av Svenska akademien. Men Hallströms diktning föll hastigt i glömska, och idag är det få som överhuvudtaget känner till hans namn (och långt, långt färre som sätter gaffeln i hans texter).

 

 

Hallströms enligt Bergh

 

I den krutiga essän Ingen som ser – bildkonst i prosa av Per Hallström tolkar jag Hallströms bildkonstnärsskildringar, nämligen novellen ”Ur mörkret (1894), novellen “En uppgörelse (1898) och romanen Våren (1898).

Hallström hade en hel del kontakter med bildkonstvärlden; han umgicks t.ex. i början av 1890-talet flitigt i en dynamisk konstnärskrets från Konstnärsförbundets skola i Stockholm. I kretsen ingick bl.a. konstnärslegenderna Björn Ahlgrensson, Fritz Lindström, Knut Åkerberg, Olof Sager-Nelson, Arthur Bianchini, Ivan Aguéli och Axel Erdmann.

 

 

Aguéli enligt Lindström

 

Hallströms märkliga, kritiska konstnärsskildringar tar avstamp i dessa personliga möten med en mystisk, profetisk och vibrerande bildkonstvärld.

 


 

Några frågor? Kontakta mig!


 

Sidan uppdaterades senast 2010-02-04 av Fredrik Sandblad